VARGJAKT

Vargjakt lyckas praktiskt taget bara när det är snö på marken. Då kan man utgående från spåren ta reda på var vargarna lagt sig för dagen. Vargarna omringas med en tillräckligt stor ring så att de inte skräms iväg i förtid. När man är säker på att vargarna befinner sig i ringen sätter man upp en flagglina.

Finland, Sverige och Norge fördjupar samarbetet i vargfrågor

tis okt. 20 14:00:00 2020

Myndigheterna med ansvar för förvaltningen av den fennoskandinaviska vargstammen har tagit ett steg framåt när de arbetade fram ett ramdokument om ett gränsöverskridande samarbete inom förvaltningen och skyddet av varg. För arbetet med ramdokumentet har svarat jord- och skogsbruksministeriet, Naturvårdsverket i Sverige och Norges miljömyndighet, vilka också undertecknade dokumentet.

Ramdokumentets mål är att bidra till den fennoskandinaviska vargstammens möjligheter att överleva samt till stammens gynnsamma skyddsstatus på lång sikt genom att se till att vargpopulationerna i Finland, Skandinavien och i ryska Karelen även i fortsättningen kommer i kontakt med varandra.

Ramdokumentet kan ses som en lösning för Finland, Sverige och Norge att skapa ett gemensamt perspektiv på förvaltningen av vargstammar i enlighet med de internationella riktlinjerna. Alla tre länder är beredda att arbeta tillsammans. Länderna är också eniga om att en harmonisering av metoderna för att följa upp vargstammarna samt utbyte av information, förvaltningsåtgärder och bästa praxis är av avgörande betydelse för att länderna ska kunna nå de gemensamma målen.

– Det är fint att samarbetet med Sverige och Norge som börjat mycket bra nu fördjupas. Vi kan säkert lära oss av varandra när det gäller såväl uppföljning som förvaltning av vargstammar. Detta hjälper oss också att driva vidare förvaltningsplanen för vargstammen i Finland, där samarbete är en av åtgärderna, säger Jaana Husu-Kallio, kanslichef vid jord- och skogsbruksministeriet.

Samarbetet bidrar till DNA-baserad uppföljning av stammar

För Finland är samarbetet viktigt särskilt med tanke på den DNA-baserade uppföljningen av vargstammen i Finland.

Naturresursinstitutet upphandlar inom kort ny utrustning för uppföljning av vargstammar. Utrustningen baserar sig på SNP-teknik (Single Nucleotide Polymorphism), vilket gör att DNA-analyser kan göras snabbare än nu. Motsvarande utrustning används redan i Sverige och Norge. Informationsutbytet och samarbetet med forskare i Sverige och Norge gör det möjligt att effektivt börja använda utrustningen och utveckla DNA-metoden.

Till följd av detta blir det möjligt för Finland, Sverige och Norge att inom några år använda samma DNA-metod. På så sätt får man snabbt veta vilken population de vargar som rör sig över landsgränserna kommer ifrån.

Mer information:

Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, Enheten för vilt och fiske, Jord och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2391, sami.niemi@mmm.fi
Mer om ämnet:

Nyhet 25.1.2019: Finland intensifierar samarbetet i vargfrågor med Sverige och Norge (mmm.fi)

Förvaltningsplanen för vargstammen

Förvaltningsplanen för Finlands vargstam från år 2005 var den första fastställda förvaltningsplanen. Den var också den första förvaltningsplanen som reviderades. Finlands viltcentral utarbetade i samarbete med Naturresursinstitutet en ny förvaltningsplan för Finlands vargstam, som godkändes i jord- ...

Jaktlagen och jaktförordningen

Björnen, vargen, lodjuret och järven är viltarter. Om vilt stadgas i jaktlagen. Mer detaljerade stadganden finns i jaktförordningen, statsrådets förordning om dispenser som stadgas i jaktlagen samt i jord- och skogsbruksministeriets artspecifika förordningar.

Observationer som grund för uppskattningen

Naturresursinstitutets uppskattningar av individantalet baserar sig i första hand på de observationer nätverket av frivilliga rovdjurskontaktpersoner gjort. Naturresursinstitutet utnyttjar vid sin uppskattning också markräkning som görs av jägare, rovdjursobservationer som älgjägare antecknat samt v...