Förebyggande av skador

Ibland kan de stora rovdjuren orsaka skador på husdjur. Oftast drabbas boskapsdjur och jakthundar. En betydande del av skadorna skulle kunna undvikas med förebyggande åtgärder.

Vad göra?

En åker som omges av ett högt staket som av trästolpar, ellinjer och band. På höger sida går en sandväg där det växer gräs. Ett rovdjursstängsel som är byggt för att skydda får. Foto: Antti Härkälä.
Tre får som ligger på gräset. Två flockvakter står vid dem. Flockhundar och får i sydvästra Finland. Foto: Antti Härkälä.

Elstängsel och nattskydd är effektiva medel att skydda boskap mot rovdjursattacker

Elstängsel har konstaterats minska rovdjursskadorna avsevärt både på fårbeten och på biodlingar. Man känner bara till några fall där stora rovdjur attackerat tamdjur trots elstängsel. I dessa fall har stängslet vanligen varit i dåligt skick eller så har rovdjuren grävt sig under stängslet. 

Man kan ansöka om understöd för stängselmaterial på Finlands viltcentral. Sökanden sköter alltid själv uppsättandet och underhållet av stängslet. Sökanden och Finlands viltcentral gör upp ett hyresavtal om stängslet som är i kraft fem år. Då hyresavtalet tar slut övergår stängslet i sökandens ägo. Stängsel är mycket kostnadseffektiva när det gäller att skydda bikupor mot björnar. Elstängselaggregatet och stängslet är djurägaren tvungen att betala själv.

Att ta in djuren inomhus till natten, att effektivera övervakningen och att valla djuren är också effektiva sätt att minska skadorna, men ökar också arbetsbördan.

Det som är viktigt med att förebygga skador är att man inte lär rovdjuren att söka föda nära bostadshus. Föda som faller i smaken för rovdjur ska förvaras oåtkomlig för dem och matplatserna i närheten av betesmarker eller lösdriftsstallar som lockar djur ska förstöras.

Lufttrycksskrämmor skrämmer i väg rovdjuren

Finlands viltcentral har skaffat skrämmor som fungerar med lufttryck för att jaga bort stora rovdjur från tätorter. Skrämman orsakar just såpass mycket smärta åt djuret att det flyr och inte kommer till samma plats igen. Resultaten har varit positiva, så man har skaffat sådana skrämmor till alla Finlands viltcentrals regionalkontors områden.

Ljud skrämmer också bort rovdjur

Andra sätt att förebygga rovdjursskador är olika skrämmor som till exempel ljud och ljusr. Till exempel en radio inställd på en kanal som spelar rock och som hänger på ett kalvningsstängsel kan skrämma bort rovdjur. I en akutsituation kan man försöka skrämma bort rovdjur genom att skrika, med en hund eller med knallpatroner. Det är också viktigt att avlägsna eventuell föda som finns nära betesmarken eller inhägnaden och som kan locka rovdjur.

Om man emellertid försöker jaga bort ett rovdjur och skadar eller följer det utanför en gårdsplan eller betesmark, bryter man mot jaktlagens 37 §. I sådana fall krävs Finlands viltcentrals tillstånd för att jaga bort djuret eller i akuta och hotade fall ett förordnande av polisen. Det kan också gälla nödtillstånd enligt strafflagens 4 kap. 5 §. Mer information om möten med stora rovdjur finns i avsnittet ”Stora rovdjur och vi”.

Som sista utväg kan man hos Finlands viltcentral ansöka om dispens för att få avlägsna ett rovdjur som orsakar problem. Om stora rovdjur orsakar särskilt stor skada och det förebyggande arbetet inte har varit till tillräckligt stor hjälp, är det möjligt att hos Finlands viltcentral anhålla om en skadebaserad dispens.

Att skydda hundar

Hundar kan skyddas mot vargar med tillräckligt höga, stabila nätstängsel runt gården. I jaktsituationer är det svårare att skydda hunden. Man ska också se till att vargen inte gräver sig innanför stängslet. Vid jakt med hund kan man försöka undvika områden där man vet att det finns vargar. I Finland, Sverige och Norge finns olika telefontjänster för jägare som ger information om sändarvargarnas revir och vargobservationer.

Naturresursinstitutets webbtjänst riistahavainnot.fi hjälper att förebygga skador på hundar vid jakt. Till rovdjurskontaktpersonerna inrapporterade observationer som registrerats i Tassu-systemet visas på en karta. Informationen gäller de två föregående månaderna.

Naturresursinstitutet håller som bäst på att tillsammans med informationsanvändarna utveckla en ny tjänst Riistahavainnot.luke.fi. Tjänsten ger användarna aktuell information om observationer av stora rovdjur under olika tidsperioder.

Med tanke på att förebygga skador är det kanske en fördel att hundägarna känner till hundens beteende när den hamnar i närheten av en varg. Hunden kan visa intresse, likgiltighet eller rädsla mot vargen. Sannolikt har de hundar som visar intresse eller till och med driver vargar en större risk för skador än de hundar som är rädda för vargar.

Vid jakt kan hundföraren minska skaderisken också genom att vara proaktiv, vilket innebär till exempel att föraren vet var hunden rör sig och kan kontrollera den samt att man slutar jakten i tid innan det blir mörkt.

För att skydda hundar har man i en del länder provat också olika former av skyddsutrustning som pepparvästar och skyddshalsband. På marknaden finns också ljud- och ljusförsedd utrustning för hundhalsband. Utrustningen används för att förebygga varg-, trafik- och jaktolyckor. Också i Finland har man utvecklat olika skyddsvästar för jakthundar, men tillsvidare har man inte fått fram en produkt som jägarna skulle ha tagit i bruk i någon större omfattning. Men utvecklingsarbetet fortsätter.

Att förebygga skador på renar

För att förebygga skador på renar kan man i rovdjursområden effektivera övervakningen av kalvningsområden, hålla kalvande vajor i inhägnader och ge renarna tilläggsfoder. Att ta in renarna i en inhägnad till vintern är en metod på områden där rovdjursfaran är stor.

Ersättning av skador

De stora rovdjuren kan orsaka ekonomisk skada genom att jaga och döda husdjur eller göra skador på till exempel bondgårdar eller biodlingar.

EU och skyddet av de stora rovdjuren

De stora rovdjurens ställning regleras av naturdirektivet, vars bestämmelser har integrerats i Finlands jaktlag och jaktförordning. Som medlemsland i Europeiska unionen beaktar Finland unionens lagstiftning i sitt beslutsfattande.