Björnen är en allätare
Till björnens kost hör bär, säd, fisk, insekter, fåglar och däggdjur. Björnen äter hjort och älg och också as. En björn kan döda en vuxen älg. På bytet syns klomärken och kraftiga bitmärken särskilt på bakkroppen. Björnen dödar sitt byte genom att bita det i halsen eller skuldrorna och bryta nacken på det. Kampen lämnar ofta tydliga spår i terrängen. Björnen täcker sitt byte omsorgsfullt och vaktar det eller återvänder ofta till det.
Största delen av björnens föda är annat än kött
En björn kan lämna efter sig en söndrad myrstack eller stubbe. Björnen sopar till myrstacken med framtassen och väntar sedan på att myrorna rusar till platsen så att den kan slicka i sig dem. Myrorna reparerar på sommaren sin stack på ungefär en vecka efter att björnen besökt dem. Men en söndrig myrstack eller stubbe betyder inte alltid att just en björn varit framme.
Björnen söker också under barken på fallna träd efter larver och annan insektföda. Då kan den skala barken av lågor på stora områden.
Hur jagar björnen?
Björnen dödar sitt byte genom att bita det i halsen eller ryggen. Den kan också döda bytet genom ett slag med framtassen, som ofta bryter bytesdjurets ryggrad. Ofta biter björnen också sitt byte i nosen och då kan man se tydliga djupa spår efter hörntänderna på kadavret. Avståndet mellan hörntänderna är 45-65 mm. Man har också sett att björnen ibland biter sitt byte i nacken för att döda det.
Björnen börjar gärna äta på bröstet eller länden på bytet; den äter också inälvorna i början av måltiden. Björnen har ett typiskt sätt att förvara ett as. Den placerar bytet på en lämplig plats och täcker det med flera kubik mossa, ris och jord. På våren använder den ofta snö vid täckandet. Ibland kan björnens förråd ligga i rinnande vatten. Ett stort hjortdjur räcker till mat åt en björn i flera dagar och då ser man mycket spår runt kadavret. De kan bestå av t.ex. avföring, legor, uppgrävda myrstackar och väldigt typiskt avbitna grenar och avbrutna småträd.