Samhällsforskning

De stora rovdjuren har under de senaste årtiondena varit föremål för upprepade och komplicerade tvister. Det har tidvis förekommit kraftiga motsättningar i intressen, värderingar, attityder och information gällande särskilt vargen, men under de senaste åren även lodjuret och björnen. En orsak är de förändrade uppfattningarna om de stora rovdjuren som utrotningshotade djur.

Den samhällsvetenskapliga rovdjursforskningen ökar

En järv står på en lavhed och ser mot fotografen. Järv. Foto Kimmo Pöri

De stora rovdjurens betydelse och ställning i samhället håller på att omdefinieras. När rovdjursstammarna växer i västra Finland och rovdjuren sprider sig till tätt bebyggda landsorter ökar också rovdjursskadorna. De traditionella motsatsparen människa-djur, landsbygd-stad och förstånd-känsla skapar spänningar i rovdjursdiskussionen. Samhälleliga problem som har att göra med stora rovdjur handlar inte bara om djurens antal, beteende, läge eller ekologi, utan också om sociala, politisk-ekonomiska, kulturella och etiska frågor. För att utreda de här samhälleliga och kulturella spänningarna behövs också samhällsvetenskaplig forskning.

Den samhällsvetenskapliga forskningen rörande de stora rovdjuren har ökat i Finland under de senaste tio åren. Vid högskolor, universitet och forskningsinstitutioner, såsom Naturresursinstitutet, genomförs många slag av studier och lärdomsprov som har att göra med de stora rovdjuren, ur olika synvinklar och med olika metoder. Med hjälp av forskningen får man bland annat veta hur attityderna till rovdjuren förändras kulturellt och samhälleligt, hur man kan kontrollera konflikter och hur förvaltningen och forskningen borde reagera på utmaningarna.

Skyddet av de stora rovdjuren

Finland har både nationellt och med internationella avtal förbundit sig att upprätthålla en gynnsam skyddsnivå på rovdjursstammarna.

Jakt på stora rovdjur

De stora rovdjuren är enligt jaktlagen fridlyst vilt. De kan jagas i begränsad mängd med dispens.