Ansökningarna om dispens för stamvårdande vargjakt är behandlade
Finlands ViltcentralFinlands viltcentral har fattat fyra gynnsamma dispensbeslut som berättigar till stamvårdande jakt på 18 vargar.
Vargen (Canis lupus) är ett däggdjur som hör till hunddjuren. Biologiskt definierat är den av samma art som tamhunden. Vargen är det största av de vilda hunddjuren. Vargen är det mest sociala av de nordliga rovdjuren och lever helst i en flock bestående av en familj. Vargar kommunicerar genom hållning, tecken, miner, luktmarkeringar och ylande. Tvärtemot vad många tror ylar inte vargarna mer än vanligt vid fullmåne. Ylandet kan betyda att vargarna ska ut på jakt, vaktar sitt revir eller kallar på flocken.
fre jan. 25 15:00:00 2019
Jord- och skogsbruksministeriet har stärkt samarbetet med de svenska och norska myndigheterna kring vargfrågor. Samarbetet fokuserar på genflödet mellan den skandinaviska och finsk-ryska vargpopulationen samt på informationsutbyte. Till den skandinaviska populationen hör den vargpopulation som lever i Sverige och Norge. För denna population har upprättats en fullständig genkarta. Renskötselområdet är en viktig länk till den isolerade skandinaviska vargpopulationen. Frågan lyftes fram på beredningsgruppens möte den 18 januari.
För att den skandinaviska populationen ska kunna behålla den genetiska mångfalden, måste en fertil individ från den finsk-ryska populationen med minst fem års mellanrum gå över till den skandinaviska populationen. Finland ska bidra till detta mål. Naturvårdsverket följer aktivt upp vargpopulationen för att så fort som möjligt kunna identifiera de vargar som kommer från Finland eller Ryssland. Vargarnas ursprung bekräftas med DNA-prov.
I de hittills kända fallen har vargarna tagit sig från Finland till Norge eller till Sveriges södra delar via renskötselområdet. Den senaste informationen om en nykomling som också har förökat sig, är från år 2016. I Dalarna i Sverige påträffades då ett reproduktivt par varav hanen härstammade från den finsk-ryska populationen. Våren 2017 fick en honvarg som tillhörde den finsk-ryska populationen ungar i Örebro län. Vargen hade flyttats dit av svenskarna 2013. Unga vargar kan på våren och sommaren vandra via vårt renskötselområde till Sverige.
Trafiken går också åt det motsatta hållet. Undersökningarna visar att omkring 10 procent av de vargar som dött i renskötselområdet härstammar från den skandinaviska populationen.
Rennäring och varg
Beredningsgruppen diskuterade också vargar som vistas i renskötselområdet, de skador som vargar orsakar på ren samt hur man förebygger skadorna. Att förebygga skador är utmanande särskilt på naturbeten med beaktande av rennäringens särdrag. Renskador kan dock minskas till exempel genom effektivare övervakning och utfodring av renar. Det ska utredas sätt att förebygga skador och reserveras resurser för övervakningen.
Informationen om förekomst av varg och observationerna av vargar och stora rovdjur som rovdjurskontaktpersonerna registrerat i Tassu ansågs också vara viktiga. Registreringarna ger snabbare information om var vargar rör sig, och då kan man också reagera på det fortare.
Järv är ett stort rovdjur som orsakar mest renskador. År 2017 vållade lodjur och björn en aning fler renskador än varg. Enligt Viltskaderegistret uppgick värdet av skador av varg på ren till ca 1,2 miljoner euro 2017. Skadorna inträffade främst i renskötselområdets östra och sydöstra delar. Närheten av vargflockar söder om renskötselområdet eller vid den ryska gränsen ökar sannolikheten för skador.
Genom dispenser har man hållit antalet vargar nere i renskötselområdet. Där finns inte heller permanenta reproduktiva flockar. Grafiska presentationer om skador som stora rovdjur orsakar på ren finns på ministeriets webbsidor.
Läs mer: ”Effekten av stora rovdjur på renskötseln” (Makera-projektets slutrapport på luke.fi, på finska)
Ylande vargflock
Vargens spår är typiska för ett hunddjur. Det är mycket svårt att skilja mellan vargspår och spåren av en stor hund. Som hos hunddjur i allmänhet är spårstämplarna efter vargens framtassar (10-11 cm) större än efter baktassarna (9-10 cm). När man mäter vargens spårstämpel räknas klorna inte med.
Vargarna lever i permanenta par som vanligen fortplantar sig årligen. Vargflocken består oftast av en familj med ett par (s.k. alfapar) och deras ungar. Vargen rör sig under alla tider av dygnet, men i huvudsak i skymningen och på natten. Vargen är mycket uthållig och snabb. Den har väldigt skarp ...
Vargen är en köttätare. Tillgången på bytesdjur påverkar i hög grad vargens kost. Till födan hör sorkar, lämlar, harar, fåglar, hjortar, renar och älgar. Vargen jagar i huvudsak klövdjur, i barrträdsregionen vanligen älg, men på menyn finns också as och små däggdjur.
De största vargstammarna finns nära östgränsen, men vargarna har ökat i antal i västra Finland. Kringvandrande och också bosatta vargar kan förekomma i hela landet. Storleken på vargflockens revir beror på mängden föda och vargar i området. I Finland är den genomsnittliga årliga revirstorleken 700-9...
Förvaltningsplanen för Finlands vargstam från år 2005 var den första fastställda förvaltningsplanen. Den var också den första förvaltningsplanen som reviderades. Finlands viltcentral utarbetade i samarbete med Naturresursinstitutet en ny förvaltningsplan för Finlands vargstam, som godkändes i jord- ...
Finländarnas åsikter om vård och skydd av de stora rovdjuren är ibland kontroversiella. Med tanke på vården av björn-, varg- och lodjursstammarna har man gjort undersökningar för att utreda vad finländarna tycker om saken. Informationen samlades in via enkäter, intervjuer och öppna frågestunder. Res...
Finlands viltcentral har fattat fyra gynnsamma dispensbeslut som berättigar till stamvårdande jakt på 18 vargar.