Järven (Gulo gulo)

Järven (Gulo gulo) är vårt största mårddjur. Järvens framtid är beroende av förekomsten av andra stora rovdjur, särskilt vargen, eftersom järven är en asätare. Järven söker i första hand efter något att äta, inte efter något att jaga.

På många språk har järven fått sitt namn utgående från sitt rykte som storätare. När järven hittar mat fyller den hastigt magen och slukar också stora köttbitar utan att tugga. Som jägare är järven klumpig, men i lämpliga snöförhållanden kan en järv döda flera renar eller skogsrenar på en gång. Detta är typiskt beteende för mårddjur. De dödar så att säga i reserv.

Åtta järvar som byte med renskötselområdets dispenser

tis 18 feb 2020 10:39:00

Den av jord- och skogsbruksministeriet fastställda största tillåtna bytesmängd för innevarande jaktår är, liksom för de tre föregående åren, åtta järvar. I enlighet med ministeriets förordning kunde dispenser beviljas endast för det i förvaltningsplanen för järvstammen fastställda stamförvaltningsområdet i norra och östra renskötselområdet, på vilket skadorna orsakade av järv huvudsakligen förekommer. Järven orsakar över hälften av alla ersatta renskador som är förorsakade av stora rovdjur.

Enligt Naturresursinstitutet uppskattade man att det i Finland vintern 2018/2019 sammanlagt rörde sig 250–280 järvar, varav 110–130 på renskötselområdet. Enligt de årliga vilttriangelinventeringarna har antalet järvar flerdubblats i hela landet under de senaste 20 åren och arten har de senaste åren brett ut sig allt mer även till områden söder om renskötselområdet. Numera kan man påträffa järvspår ända ner till de sydligaste delarna av Finland.

Järvens spår

Järvens spår känns igen på spårstämpelns storlek och ställning samt järvens speciella sätt att röra sig. Järven rör sig skuttande och lämnar då parspår, eller i galopp, vilket ger tassavtryck i en sned rad tre och tre. I järvens spårstämplar syns fem tår.