Järvens föda och jakt

Järven är en asätare som hör hemma i barrskogsregionen, men den jagar också själv små och medelstora hjortdjur, som tamrenar och skogsrenar. Den äter också små däggdjur, harar, rävar, fåglar och grodor och även bär.

En springande järv, med ett hovben av älg i munnen. Järv. Foto: Eero Kemilä.

Järven är en asätare men också en skicklig jägare

Järven är en asätare som hör hemma i barrskogsregionen, men den jagar också själv små och medelstora hjortdjur, som tamrenar och skogsrenar. Den äter också små däggdjur, harar, rävar, fåglar och grodor och även bär.

Järvens kost varierar enligt området den lever på. Järvhonor i Östra Finland äter främst älgkadaver som de hittar på vargens revir. För järvar som lever på renskötselområden utgör renarna den viktigaste födan. På ett forskningsområde i Sverige beläget Norra Lappland i Finland dödade järvar försedda med sändare i genomsnitt två renar i månaden under vintern. Under sommaren dödade järvarna på det svenska forskningsområdet lite mer än två renar i månaden. I Finland dokumenteras renar som dödats av en järv nästan uteslutande om vintrarna. Järvar i barrskogsområden jagar även skogsharar. I Skandinavien har man kunnat konstatera att smågnagares populationstoppar påverkar järvens valpproduktion.


Hur jagar järven?

Som jägare är järven klumpig jämfört med de andra stora rovdjuren. I fördelaktiga snöförhållanden jagar järven tam- och skogsrenar, men den kan inte fälla en vuxen älg. Jakt på hjortdjur kräver mjuk snö som bär järven men inte bytesdjuret.

Järven betraktas som ett grymt rovdjur eftersom den inte alltid dödar renen på en gång utan till exempel förlamar den genom att bita den i nackkotorna. Avståndet mellan hörntänderna är 25-35 mm. Om järven inte lyckas döda bytet genast syns ofta tydliga spår efter strid på platsen.

På vintern dödar järven ibland flera tamrenar eller skogsrenar på en gång. Det här är typiskt beteende för mårddjur, de dödar så att säga i reserv. Järven återvänder till kadavret precis som björnen. Den river av nacksenorna på bytet, klomärken syns vanligen inte. Ofta har bytets huvud tagits loss.

Järvarnas förekomst

Järvbeståndet har vuxit med i genomsnitt cirka tio procent per år under de senaste tre årtiondena.

Järvens spår

Järvens spår känns igen på spårstämpelns storlek och ställning samt järvens speciella sätt att röra sig. Järven rör sig skuttande och lämnar då parspår, eller i galopp, vilket ger tassavtryck i en sned rad tre och tre. I järvens spårstämplar syns fem tår.