Järven (Gulo gulo)

Järven (Gulo gulo) är vårt största mårddjur. Järvens framtid är beroende av förekomsten av andra stora rovdjur, särskilt vargen, eftersom järven är en asätare. Järven söker i första hand efter något att äta, inte efter något att jaga.

På många språk har järven fått sitt namn utgående från sitt rykte som storätare. När järven hittar mat fyller den hastigt magen och slukar också stora köttbitar utan att tugga. Som jägare är järven klumpig, men i lämpliga snöförhållanden kan en järv döda flera renar eller skogsrenar på en gång. Detta är typiskt beteende för mårddjur. De dödar så att säga i reserv.

I vinter får man fälla högst åtta järvar

tis nov. 24 09:00:00 2020

Fångstmängden på åtta järvar bedöms inte försämra skyddsnivån eller bromsa upp stammens tillväxt. I februari 2020 var antalet järvar uppskattningsvis 385 – 390, medan antalet 2017 var 220 – 250. Järvstammen har ungefär tiodubblats jämfört med början av 1990-talet. Stammen i Finland hör också till den skandinaviska livskraftiga populationen på över tusen järvar samt till den population på cirka 1 500 järvar som vistas i Ryssland.

Kvoten i sig innebär inte att de åtta järvarna dödas, utan fastställer en övre gräns för antalet dispenser som Finlands viltcentral beviljar. Utan förordningen begränsas antalet tillstånd endast av habitatdirektivet och de nationella bestämmelserna. Avsikten är att jakten på järvar ska ske före februari, då järvens förökningstid vanligen börjar.

Järvar orsakar rennäringen stora skador

År 2020 rapporterades nästan 3 300 järvdödade renar jämfört med 2 150 i fjol. Värdet av järvskador beräknas stiga från fjolårets 4,1 miljoner euro till 6,7 miljoner euro. Värdet av alla skador på renar beräknas stiga till 10,7 miljoner euro, medan beloppet 2019 var 6,9 miljoner euro. Ökningen beror på skador orsakade av järvar. Järven orsakar mer skada för rennäringen än de övriga stora rovdjuren tillsammans. EU:s betalningstak begränsar dock ersättningarna för skador på renar till 10 miljoner euro, vilket innebär att skadorna sannolikt inte kan ersättas fullt ut.

Det har upprepade gånger föreslagits att man ska övergå till samma ersättningssystem som Sverige har och som bygger på revir. Renbeteslagen i renskötselområdet motsätter sig starkt ett sådant system. Att byta system minskar dock inte antalet skador och det har inte heller i Sverige minskat behovet av dispenser som baserar sig på skador.

I Norra Finland finns det många nationalparker samt vida naturskydds- och Naturaområden där det också är möjligt att jaga stora rovdjur. I dessa områden har det inträffat flest skador av järv. När järvjakten sker i ett Natura 2000-område som är skyddat på grund av järv, ska konsekvenserna av jakten för områdets järvstam bedömas i enlighet med 65 § i naturvårdslagen (HFD: 2020:31). Finlands viltcentral ska övervaka att en sådan bedömning görs och därutöver begära ett utlåtande om bedömningen av närings-, trafik- och miljöcentralen samt av innehavaren av naturskyddsområdet.

Mer information:

Jussi Laanikari, specialsakkunnig, tfn 040 733 6229, fornamn.efternamn@mmm.fi

Järvens spår

Järvens spår känns igen på spårstämpelns storlek och ställning samt järvens speciella sätt att röra sig. Järven rör sig skuttande och lämnar då parspår, eller i galopp, vilket ger tassavtryck i en sned rad tre och tre. I järvens spårstämplar syns fem tår.