Ansökningarna om dispens för stamvårdande vargjakt är behandlade
Finlands ViltcentralFinlands viltcentral har fattat fyra gynnsamma dispensbeslut som berättigar till stamvårdande jakt på 18 vargar.
Vargen (Canis lupus) är ett däggdjur som hör till hunddjuren. Biologiskt definierat är den av samma art som tamhunden. Vargen är det största av de vilda hunddjuren. Vargen är det mest sociala av de nordliga rovdjuren och lever helst i en flock bestående av en familj. Vargar kommunicerar genom hållning, tecken, miner, luktmarkeringar och ylande. Tvärtemot vad många tror ylar inte vargarna mer än vanligt vid fullmåne. Ylandet kan betyda att vargarna ska ut på jakt, vaktar sitt revir eller kallar på flocken.
mån dec. 17 16:31:00 2018
Gruppen ser att dispenserna är en del av förvaltningsplanen som ska utvecklas ur ett helhetsperspektiv. Enormt viktigt är att de som söker om dispens inte lämnas ensamma med saken.
Det är centralt att dispenssökande har en klar och realistisk uppfattning om på vilka grunder dispenser beviljas. Finlands Jägarförbund startar just nu en rådgivningstjänst för dispenssökande och Finlands viltcentral ger råd enligt förvaltningslagen. Administrationen ska också stödja sökande aktivare när det gäller att utreda andra godtagbara lösningar, såsom förebyggande av skador, samt att tillämpa lösningarna.
Skadebaserade dispenser avser undantag från skyddet av varg. Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art. Undantag från skyddet kan göras endast på villkor som fastställts i direktivet eller i den nationella lagstiftningen. Bedömningen av behovet av dispens begränsas också av rättspraxis. Finlands viltcentral har ansvaret för att bevilja och behandla dispenser.
Att vargar rör sig i ett område är i sig inte någon dispensgrund. Dispenser är alltid det sista alternativet om vargar orsakar till exempel skador och det går inte att på något annat sätt bekämpa dem eller om vargar hotar människors säkerhet.
En del av sökande har våndats över de olika besluten om dispens när till exempel antalet observerade vargar på gårdar har varit lika stort. Anledningen därtill är att bedömningen om behovet av en dispens alltid sker fallspecifikt och kräver att man granskar alla synvinklar på samma gång. Antalet observationer är i sig inte ett tillräckligt kriterium, utan man måste beakta även typen av observationen. Det finns inte entydiga kriterier för dispens, utan en dispens kan beviljas när alla kriterierna uppfylls.
När man överväger ett dispensbeslut, ska man beakta till exempel populationens storlek och livskraft, de skador som vargen eller vargarna orsakat, hotbedömningen samt att ansökan gäller den individ som orsakar skada. Ytterligare måste man, innan man beviljar en dispens, ta reda på om det finns andra godtagbara lösningar.
Kommissionen föreslår striktare anvisning för tolkningen av habitatdirektivet
År 2019 kommer att vara ett viktigt år när det gäller att driva rovdjurspolitiken i Finland. På våren väntas Europadomstolen ge sitt beslut om stamvårdande jakt på varg och kommissionen komma med ett förslag till eventuell ändring av anvisningen för att tolka habitatdirektivet. Kommissionens ändringsförslag begränsar den stamvårdande jakt på björn och lodjur som bygger på dispenser. Det föreslås en ny bilaga i anvisningen som gäller varg.
I de yttranden som jord- och skogsbruksministeriet har lämnat till kommissionen har ministeriet påpekat att skärpningen inte ligger i linje med Europaparlamentets yttranden. Vidare har jakten på björn och lodjur utan tvivel haft gynnsamma effekter för förvaltningen av arterna samt när det gäller att i allmänhet förhålla sig positivt till stora rovdjur.
På nästa möte i januari ska gruppen behandla frågor som rör vargar och renskötselområdet.
Ansökan om dispens på Finlands viltcentrals webbplats (riista.fi)
Beslut om dispens för stora rovdjur efter den 1 januari 2012 (riista.fi)
Uppdatering av förvaltningsplanen för varg
Ytterligare information:
Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, tfn 040 023 8505 0295 16 2391, fornamn.efternamn@mmm.fi
Vesa Ruusila, chef för enheten för vilt och fiske, tfn 0295 16 2051, fornamn.efternamn@mmm.fi
Ylande vargflock
Vargens spår är typiska för ett hunddjur. Det är mycket svårt att skilja mellan vargspår och spåren av en stor hund. Som hos hunddjur i allmänhet är spårstämplarna efter vargens framtassar (10-11 cm) större än efter baktassarna (9-10 cm). När man mäter vargens spårstämpel räknas klorna inte med.
Vargarna lever i permanenta par som vanligen fortplantar sig årligen. Vargflocken består oftast av en familj med ett par (s.k. alfapar) och deras ungar. Vargen rör sig under alla tider av dygnet, men i huvudsak i skymningen och på natten. Vargen är mycket uthållig och snabb. Den har väldigt skarp ...
Vargen är en köttätare. Tillgången på bytesdjur påverkar i hög grad vargens kost. Till födan hör sorkar, lämlar, harar, fåglar, hjortar, renar och älgar. Vargen jagar i huvudsak klövdjur, i barrträdsregionen vanligen älg, men på menyn finns också as och små däggdjur.
De största vargstammarna finns nära östgränsen, men vargarna har ökat i antal i västra Finland. Kringvandrande och också bosatta vargar kan förekomma i hela landet. Storleken på vargflockens revir beror på mängden föda och vargar i området. I Finland är den genomsnittliga årliga revirstorleken 700-9...
Förvaltningsplanen för Finlands vargstam från år 2005 var den första fastställda förvaltningsplanen. Den var också den första förvaltningsplanen som reviderades. Finlands viltcentral utarbetade i samarbete med Naturresursinstitutet en ny förvaltningsplan för Finlands vargstam, som godkändes i jord- ...
Finländarnas åsikter om vård och skydd av de stora rovdjuren är ibland kontroversiella. Med tanke på vården av björn-, varg- och lodjursstammarna har man gjort undersökningar för att utreda vad finländarna tycker om saken. Informationen samlades in via enkäter, intervjuer och öppna frågestunder. Res...
Finlands viltcentral har fattat fyra gynnsamma dispensbeslut som berättigar till stamvårdande jakt på 18 vargar.