I Finland lever fyra stora landrovdjur som alla hör till olika familjer. Lodjuret hör till kattdjuren, vargen till hunddjuren, brunbjörnen till björndjuren och järven till mårddjuren.
Järven (Gulo gulo) är vårt största mårddjur. Järvens framtid är beroende av förekomsten av andra stora rovdjur, särskilt vargen, eftersom järven är en asätare. Järven söker i första hand efter något att äta, inte efter något att jaga.
På många språk har järven fått sitt namn utgående från sitt rykte som storätare. När järven hittar mat fyller den hastigt magen och slukar också stora köttbitar utan att tugga. Som jägare är järven klumpig, men i lämpliga snöförhållanden kan en järv döda flera renar eller skogsrenar på en gång. Detta är typiskt beteende för mårddjur. De dödar så att säga i reserv.
ons jan. 04 16:00:00 2017
Ministeriet vill tillåta en begränsad jakt för att de järvar som orsakar stora skador för renskötseln ska kunna elimineras. Efter jakten följer man upp hur jakten har påverkat antalet skador i området. Dispenserna ska beviljas av Finlands viltcentral.
Enligt Naturresursinstitutets beräkning i november 2016 har vi uppskattningsvis 220 - 250 järvar i vårt land. Populationen har mångdubblats under de senaste 15 åren. Järven har brett ut sig till tre områden. De flesta järvarna lever i fjällområdena i norr och i skogarna i öst. I Suomenselkä lever också en stam på ett tiotal individer som etablerades där på 1990-talet. I förvaltningsplanen för järv ingår tre stamförvaltningsområden: det norra och östra renskötselområdet, det övriga renskötselområdet och skogsfinland. Renskötselområdet har indelats i två områden utifrån antalet skador av järv.
Enligt den senaste översynen av habitatdirektivet, som görs vart sjätte år, har järven i alpina zoner en gynnsam skyddsstatus. Järvstammen i Lapplandsfjällen (den norra delen av stamförvaltningsområdet i det norra och östra renskötselområdet) hör ju till den starka skandinaviska järvpopulationen. Järvstammen i östra Lappland (den delen av det norra och östra renskötselområdet som gränsar till Ryssland) är igen en del av den ryska livskraftiga populationen. Det föreslagna antalet, dvs. åtta järvar, kommer således inte att försämra järvens skyddsstatus. Såväl Sverige som Norge jagar järv för att minska skador på får och renar.
Av alla stora rovdjur orsakar järv mest skada för renskötseln. I slutet av 2016 rapporterades närmare 2 744 järvdödade renar, vilket är nästan tvåhundra fler än året innan. Järv orsakar fler skador än varg, björn och lodjur tillsammans. Värdet av de skador som järv vållar uppgår till 6,26 miljoner euro. Enligt förhandsberäkningarna kommer de skador som stora rovdjur orsakade i renskötselområdet 2016 att kosta ca 10,5 miljoner euro. Enligt den fullmakt som kommissionen gett Finland är ersättningen för skador på ren högst 10 miljoner euro.
Ytterligare information:
Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 16 2391
Janne Pitkänen, överinspektör, tfn 0408672667
Järvens spår känns igen på spårstämpelns storlek och ställning samt järvens speciella sätt att röra sig. Järven rör sig skuttande och lämnar då parspår, eller i galopp, vilket ger tassavtryck i en sned rad tre och tre. I järvens spårstämplar syns fem tår.
Järvens föda är ovanligt varierad. Födan inbegriper såväl smågnagare som hjortdjur stora som en vuxen ren.
Järven är en asätare. Den är en klumpig jägare jämfört med de andra stora rovdjuren, men på vintern kan den döda flera renar på en gång.
Järvbeståndet har vuxit med i genomsnitt cirka tio procent per år under de senaste tre årtiondena.
Förvaltningsplanen för järvstammen i Finland fastställdes år 2014. Planen avviker till sin uppbyggnad från de tidigare planerna. Den egentliga förvaltningsplanen omfattar bara målsättningarna och åtgärderna i förvaltningen av järvstammen. Som stöd för planen finns en separat publikation om bakgrunde...
Som medlemsland i Europeiska unionen beaktar Finland unionens lagstiftning i sitt beslutsfattande. EU:s direktiv överförs i den nationella lagstiftningen och berör därför alla enskilda aktörer. De stora rovdjurens ställning regleras av naturdirektivet, vars bestämmelser har integrerats i Finlands ja...
Finlands viltcentral beviljade skadebaserade dispenser för fångst av tre järvar i vinter. Två av dispenserna beviljades till ett dispensområde i Hyrynsalmi och Suomussalmi och en till Enontekis. Dessutom fattade viltcentralen beslut om avslag på tre dispensansökningar.